Maj

Jag vill blogga, jag vill skriva, jag vill spara den här tiden och återvända till den när jag saknar. Men trots att ögonblick går att fånga så kan man aldrig fånga tiden.

Förra veckans resa med tyskagruppen var över förväntan. Jag och William som mest suttit längst bort i hörnan av klassrummet hela läsåret lärde känna ett gäng härligt goa människor och tillsammans gick vi gata upp och gata ner i Berlin under fyra dagar. Rundvandrande kring de mest kända sevärdheterna, beundrade utsikten från riksdagshusets tak, fick Richmond-känslor i Kreuzberg, intervjuade Berlinare om Sverige, såg musikal, åt pizza och glass, gick på museum, shoppade på Primark och träffade tyska studenter som pluggade skandinavistik och svenska på Humboldt Universität. På tåget hem från Kastrup i torsdagskväll satt jag och Frida och pratade tyska med varandra hela vägen; på fyra dagar kände jag hur jag smått kom in i språket mer än jag gjort på länge och det gjorde mig så himla glad! Det gjorde mig också oerhört taggad på att åka dit efter studenten, men även för att Berlin är en sjukt underskattad stad med fina gator, natur och viktiga historiska minnesplatser. Varför inte liksom?

I helgen hann jag knappt med något plugg, det blev jobb och packa om väskan inför Prag på onsdag. Det ska bli såååå kul och som vi har längtat!!!! Har egentligen tusen saker att göra men jag tycker det är lika viktigt att stanna upp för en stund och bara känna hur the best is yet to come. Och jag går förbi Polhems trappor varje dag och kollar ner på skolgården som om mindre än en månad kommer vara fylld med föräldrar och släkt, redo att ta emot avgångsklasserna 2015. Snart tillhör jag inte denna skolan längre, även om skolan alltid kommer att tillhöra mig.

Let life begin.
 
 
 



Kommentarer


© Copyright by Cajsa Tapper 09-16


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (visas bara för mig)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0