Om second thoughts

 
När jag får en släng av tveksamhet, på om att vara aupair verkligen är vad jag vill göra, brukar jag tänka "Vad ska jag göra hemma i ett år?" eller "jag lever bara en gång". Dessutom har min magkänsla sagt mig så länge att jag borde åka till Tyskland för att tyskan verkligen ska sätta sig, för att sju år av tyskaplugg ska vara värt det. Och för att jag verkligen vill det, för att jag bara vill göra en massa saker utan att tänka mig för, för att jag vill ut och se världen och stå på egna ben. Men ibland slår alla tankar och känslor knut på sig själva och blir ett enda virrvarr av förvirring innanför pannbenet. Tanken på att kliva ur sin trygghetszon med osäkerhet, otrygghet och självsamhet. Då hjälper det faktiskt att läsa min dagbok från i våras. Det är viktigt att inte glömma hur stressad och ledsen jag var, för även om jag skrattade, levde och mådde de där sista månaderna innan studenten så fanns det hela tiden något som skavde vid sidan om. Jag påminns om hur kämpigt det var och om hur fri jag faktiskt är nu. För trots att det var jag som stod bakom de ord ni kan läsa ovan i våras, känns det inte alls som något jag skulle skriva nu - och det bevisar ännu mer för mig själv om hur mycket roligt jag faktiskt har framför mig (och som jag själviskt nog förtjänar). 



Kommentarer


© Copyright by Cajsa Tapper 09-16


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (visas bara för mig)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0