Social networks

Ibland vill jag bara ta bort allt som är jag. Ta bort bloggen, ta bort facebook, ta bort det som får folk att döma en. Ta bort alla som jag ofrivilligt låter ta del av mitt liv och bara hålla fast vid dem som vet vem jag är. Som inte behöver facebook för att kolla vad jag gör, som inte behöver läsa min blogg för att få reda på vad jag tycker, tänker och känner.
 
Jag vill ta bort min instagram, jag vill inte behöva känna mig pressad att gilla allas bilder för att inte skapa osämja, för att undvika att någon ska känna sig utanför, oälskad eller otillräcklig. Jag vill ta bort den för att jag är trött på all jämförelse med andra, på att tvivel uppstår så fort man inte får tillräckligt mycket likes eller följare. Jag är trött på att likes är hela världen just nu. Och jag vill inte visa mig och mitt liv för hela världen.
 
Sociala medier har en fantastisk funktion. De för samman människor från hela världen på gott och på ont, gör att viktig information kan färdas från olika länder på några få sekunder och gör att hjälp kan nå ut snabbare till de som behöver det. Vi använder det hela tiden, det är en del av vårt vardagsliv. Nätverken utnyttjas för uppmärksamhet och ett bekräftelsebehov som bara växer. Ibland vill jag inte vara med, jag vill inte att det ska betyda så mycket som det gör idag, jag vill inte känna att jag missar något så fort jag inte varit online på några dagar. 
 
Jag vill ta bort det här inlägget egentligen. Att skriva är min största passion, det är så jag hanterar mina känslor; genom att göra om dem till ord så gott det går för att se dem klarare och försöka tyda dem. Jag har blivit rädd för att öppna mig, för det är inte alla som förstår sig på mig, och jag gjorde det just. Det är inte alla som kommer läsa mina ord med förstående ögon och ett öppet sinne. För jag är inte bara de där festbilderna som ni såg på facebook för några dagar sedan eller det jag skrev på twitter igår, och jag vill inte va mer än så heller. Men det är inte alla som inser det.
 
Jag vet inte vad jag vill ha sagt med detta inlägget längre, men det kändes lite bättre att få skriva av sig i alla fall. 



Kommentarer
Postat av: Eila Strandmark

Förstår exakt vad du menar! Stressen över likes och pressen över osämja..men jag försöker se det som att det är värt det. Efter detta halvåret kan vi kolla tillbaka på vad vi gjorde och hur vi kände genom bilder och text. Det blir nog fint när man längtar tillbaka..

Svar: Du har nog rätt Eila. Men ibland vill man inte att alla ska veta vad man tycker, tänker och känner. Ibland vill man bara stänga ute alla som inte har med en att göra...
Cajsa Tapper

2014-02-25 | 17:10:23
URL: http://eilaaparis.blogg.se/
Postat av: lollo

jag håller med dig till 100%! blir bara så trött på det ibland, det har alldeles för stor betydelse för alla samtidigt som det bara är en fasad...

2014-02-25 | 20:36:57


© Copyright by Cajsa Tapper 09-16


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (visas bara för mig)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0